Pencillin!

Det verkar bli lugnt för mig framöver. När jag vaknade i morses kändes det som jag hade världens förkylning på gång. Gick upp halv sex i mores och började jobba vid halv sju. Frukosten gick riktigt bra. Allt varmt och det kalla var färdigt tio minuter innnan öppning, börjar få lite rutin nu. Verken i kroppen släppte inte. Så efter dagens pass i Bistron gick jag till sjukstugan och fick det bevisat att jag har en infektion i kroppen och ska nu äta penicillin i 10 dagar nu. Bara jag blir bättre så känns allt okej. Nu ska jag hjälpa Malin att stänga och bege mig hemåt. Men lovar att uppdatera bättre!
Over and out!

Jag lever!

Eftersom vissa nära och kära har blivit oroliga över mitt oaktiva bloggande och ställt frågan om jag verkligen lever, kände jag att det är dags att börja så smått igen. Jag lever och mår super här uppe, jag stormtrivs verkligen. Jag jobbar,äter,sover,festar,umgås med vänner det är så livet ser ut här uppe. Livet utanför Stöten vet jag inte så mycket om längre. Jag lever i en liten bubbla och känns som man lever i en helt annan värld än alla andra. Så ni får mer än gärna uppdatera mig på allt skvaller som händer där hemma.
*
Här uppe går det inte att göra något utan att alla andra vet om det efter en sekund. Här är skvallret på hög nivå och ständigt igång. För den som missat något är det bara att läsa Stöten bladet som kommer ut varje vecka. Där står allt smaskigt skvaller som folk vill veta. Jag är lyckligt lottad som inte har fått så stor plats i den tidningen. Det enda som nämns är att de två bistro tjerna är svåra att hålla isär. Jag hoppas verkligen att jag inte kommer hamna i den tidningen. Kanske är jag för tråkig som inte gör massa saker som är värt att skriva om. Men jag är verkligen nöjd över den jag är och tänker aldrig ändra på mig. Sussie får stå för allt det är =P
*
Jag känner mig hemma! Peter simpson är här uppe och spelar med sitt band på Afterskin och nere i tipi om kvällarna. Det får mig att längta tillbaka till sommaren och minnas allt som hände. Jag behöver inte säga det igen för känns som jag sagt det hundra gånger innan. Men fredagkvällarna på bryggan med god mat, varmt och soligt väder, trevligt sällskap och Peter simpson är svårslaget.
*
I måndags var det Tipi som gällde eftersom det var så kallade "måndagsklubben" då nästan all personal går ut. Efter många drinkar, dans, skratt, umgänge efter mycket av det goda och för mycket av klängiga gäster kände jag och Malin att det var dags att gå hem. Man ska alltid gå hem när man fortfarande har soligt så man inte minns kvällen som seg och tråkig. Men det är svårt att ha tråkigt här uppe, alltid är det något som händer och någon som gör något.
*
Tisdagen var lugn. Efter jobbet blev det bara film mys och godis och igå blev det tipi igen.
En och annan drink har slunkit ner sen sist jag lämnade Ulricehamn
2 utav Stötens bartenders. Martin och Niklas
Resaturangare
Liftare
Over and out!

Nytt år nya möjligheter

er är redan 2010 och har snart gått en vecka. Det var ett tag sen jag bloggade och det har hänt en hel del. det har varit nyår och jul. Mor och far och syskon har varit här. Det har varit enormt mycket jobb och det har varit en utav anledningarna jag inte hunnit blogga. Det gågna året har varit ett utav mina bästa år någonsin. Här kommer lite bilder från det som hänt:
Även här i Stöten är chockladbollsbak ett måste!

Nada julkänsla!

Det börjar närma sig jul och bara två dagar kvar. Julstämningen har inte kommit trots julbaket och glöggmyset igår. Denna julen kommer bli långt ifrån de jular jag varit med om tidigare, kommer inte bli någon jul överhuvudtaget. Jag vet inte riktigt vad jag sa tycka och tänka om det. Det är klart det jobbigt att tänka att man inte kommer vara hemma i jul och att man kommer jobba 8-22 på julafton. Men det kommer jul fler gånger så lär inte bli den sista och det känns lika bra att jobba på julafton annars hade det nog blivit ännu jobbigare.
*
NU börjar allvaret här uppe i Stöten. Det kommer bara fler och fler bokningar och anläggningen är snart fullbokad. Det blir mer och mer jobb. Jul och nyårsveckan innebär jobb,jobb,jobb. Vilket inte är mig något emot. Det kommer bli tidiga mornar och sena eftermiddagar och färre lediga dagar. Men jag tror jag överlever. Jag trivs här uppe och har börjat komma in i livet som säsongare. Det är allt ifrån det livet jag hemma. Finns inget som heter planera och man vet aldrig hur ens dag kommer se ut. Jag som alltid velat ha kontroll över vad som ska hända och alltid velat planera saker och ting har nu fått lära mig att ta en dag i taget. Själsterapi.
*
Idag har det varit en lugn dag på jobbet. Gick upp vid 5.00 för att äta frukost och göra mig i ordning för att gå med Malin upp till jobbet. Det blåste och var svinkallt. Kändes som man skulle frysa ihjäl. Man börjar vänja sig vid kylan men när det blåser och fortfarande håller sig runt -20 så är det inte kul att gå i en uppförsbacke i tio minuter till jobbet. det positiva är att man hinner vakna till och bli varm under promenaden upp till jobbet. Frukosten gick bra i morses förutom att jag och Malin hade problem med att få igång juicemaskinen och problemet enligt Malin var tydligen att vi var för #tjejiga" så att vi inte riktigt vågade ta i ordentligt för att skruva upp en skruv så att vattnet kunde ta sig till juiemaskinen. Jag börjar bli van vid att bli förväxlad med Malin. Känns lite som jag fått en extra syster. Folk frågar ständigt om vi är syskon och förväxlar oss alltid. Konstigt säger jag för så lika är vi inte. Droppen var idag på personallunchen när en kille frågade om jag skulle mata han idag också och jag svarde snällt att nej du får ta din mat själv där borta och han förstod ingenting och sa att ja men du försökte ju mata mig med nötter på backstage i lördags. Jag fick genast en tankeställare och frågade mig själv om jag hade varit så full så jag inte kom ihåg det. Men så vitt jag kommer ihåg hade jag inte druckit alls mycket så jag frågade Malin om hon kom ihåg att jag gjort det, vilket hon inte alls kom ihåg. Sen senare kläcker hon att det var hon som hade försökt mata han med nötter. Lär nog få leva med att bli föväxlad med Malin och bli kallad Malin, men det kan jag nog leva med! Men vi lär få många ordentliga skratt! och ett gott skratt förlänger livet.
*
Jag har snart varit här i en månad och känns lite som jag lever i en bubbla. vet inte riktigt vad som händer utanför. Den enda uppdateringen är den jag får utav er vänner och familjen. Men vad som händer i världen är jag helt omedveten om. Första gången jag kollade på tv var igår och jag säger äntligen har vi en tv på vårt rum så jag kanske kan börja följa lite serier igen. Tack för alla julkort och alla julhälsningar.
Over and out!

-38 grader. Svinkallt!

Shit det blir verkligen bara kallare och kallare och kallare ska det bli. -38 har det varit som kallast här uppe i Stöten idag. Det är så kallt att snökanonerna har fått stängas av för att vattnet fryser. Så nu väntar dem på mildare väder istället. Hörde att ni fått snö där hemma också och jag är verkligen glad för eran skull. Äntligen kanske ni får en vit jul hemma. Det är bara en vecka kvar till jul. Tiden går fruktansvärt fort, vet inte riktigt vart detta året har tagit vägen. Men det har varit ett utav mina bästa år, kan nog säga att det har varit mitt bästa år. Tårar, skratt, glädje, besvikelse, förväntan och lycka kan nog beskriva alla känslor jag känt under året. Jag har känt på kärlekens hårda lek, jag har känt på Studentens lyckliga stunder, sommaren underbara värme och händelser. I love my life! Jag ångar inget jag gjort, önskar bara att jag hade tänkt lite annorlunda och agerat lite annorlunda i vissa situationer. Men gjort är gjort och kan inte tas tillbaka. Jag hoppas att detta halvåret kommer bli ett minne för livet och något jag sent kommer glömma lika bra som sommaren 09. Alla där hemma jag tänker på er, hör gärna av er om ni har tid och lust eller skicka iväg ett sms. Och kom upp och hälsa på mig i kylan! =)
Over and out!

Frysbox kallt!

Vinden viner och kylan riktigt biter i kinderna. Nu är det riktigt kallt, det har gått ner till hela -18grader och det ska bara bli kallare och kallar framåt helgen. Ett åk i backen är nog för att man ska känna att tårna och händerna sakta börjar frysa till is. Uppe på toppen är det närmare -25 grader. Nu har den riktigt kalla vintern kommit. Snöläggarna och pistvärdarna strålar av lycka medans vi andra mer eller minde klagar över det kalla vädret. Spelar ingen roll om det är plus grader och sol eller om det är minus grader och muligt väder vi hittar alltid något att klaga på. Men jag känner att det kan vara skönt med riktigt kallt nu så de kan få igång alla backar.
*
I morses var det jag som skulle öppna och ha hand om frukosten alldeles själv. Det är roligt när man är påväg till jobbet och möter folk som inte ens gått och lagt sig än utan är fortfarande i full gång med festandet. Det gick riktigt bra på frukosten. var lite smått nervös över att jag inte skulle hinna med allt och få fram allt i tid. Mardrömmarna om eventuellla tabbar höll mig vaken i natt ,så blev inte mycket till sömn. Men allt gick enligt planerna. Äggen blev perfekta, påläggen, filen, kaffet.... allt var framme och färdigt i tid. Så nu sitter jag här lite smått stoöt över mig själv i bistron tillsammans med Sussie.
over and out!

Premiär åket avklarat!

Dagens arbetspass är över och vi sitter i bistron och dricker varm chocklad och vilar. Gårdagen var toppen. Första premiäråket är gjort och efter en volt gjord av Malin och fel avgång i liften klarade vi oss utan några brutna ben. Vilket känns väldigt bra. Det är kallt, -10 och snöar så här är det riktig vinter nu. Det känns i hela kroppen att man inte är van vid att åka skidor och fötterna skriker av obekvämhet när man stoppar ner dem i pjäxorna. Men jag vet att man vänjer sig! det är 1 vecka och en dag kvar julafton och det känns helt konstigt. Har inte hunnit få någon julkänsla än och är ytterst tveksam på att jag kommer få någon. Får helt enkelt fira dubbel jul nästa år.
*
Dagen började bra, blev riktigt överaraskad och riktigt glad då Caroline ringde från mitt förra jobb. Saknar er och blev verkligen glad över att du ringde. Man blir alltid lika positivt överraskad när man får ett oväntat samtal. Man blir helt varm innombords när man känner att folk bryr sig om en! Nu väntar jag bara på att True blood ska laddas färdigt så jag kan kolla på det!
over and out!

Fabulous!

Gårdagen var fabulous! Det var klackarna i taket som gällde och det var fest hela natten lång Det var kickoff för alla säsongsjobbare, riktigt roligt. Vi förfestade här hemma och gjorde oss i ordning. Bilresan dit var spännnade. Intryckt i framsätet tillsammans med Malin klämd mellan växelspaken åkte vi in till Högfjällshotellet för att gå in på Högis. Att stå i kö ute i minus grader när det snöaar och blåser och endast vara klädd i tunna strumpbyxor och pumps var jag väldigt glad över att jag inte gjorde. Allt är annorlunda här uppe. Kläderna har inte lika stor betydelse. Det spelar ingen roll om du kommer i jeans och t-shirt eller klänning och kjol och väldigt uppklädd. Här kan man vara precis som man ill och blir behandlad precis som alla andra. Man är inte lika utseénde fixerad!
*
Det har gått över 2 veckor sedan jag lämnade Ulricehamn och tiden har gått fort så dessa 5 månader kommer gå i raketfart! Jag trivs samtidigt som jag saknar er. Det hade varit konstigt om jag inte gjorde det. sedan vi öppnade i torsdags har det börjat fyllas på lite folk och i helgen var det riktigt mycket att göra. Tror aldrig jag sålt så mycket varm och chocklad som jag gjort nu i hela mitt liv. det säljs som smör! Jag trivs med mina nya vänner här uppe och det känns som vi är mer eller minde som en liten familj. Alla tar hand om varandra och bryr sig om varandra. Känns skönt att ha folk som man känner sig trygg tillsammans med. det är a och o! Nu vet jag inte riktigt vad som händer. Jag och Johanna är lite sugna på tipi bar samtidigt som min kropp säger åt mig att jag borde stanna hemma och sova. Men man lever bara en gång. Så varför inte leva fullt ut?
Over and out!

Ensam är stark!

Ensam är inte stark!!!! Vad hade man gjort utan vänner och familj? Riktiga vänner finns det få av och dem växer inte på träd. de är de människor som finns där för dig i ur och skur, de du kan komma till och berätta vad som helst för. De som tröstar dig då allt är jobbigt likså familjen. Att vara ensam och inte ha någon att vända sig tll då något kul, jobbigt, ledsam ... hänt är som ett liv utan glädje, en värld utan sol, kärlek utan tillit och respekt helt enkelt ett liv utan innehåll. Det är skillnad på att känna sig ensam och att vara ensam. Man kan tex känna sig ensam på en stor ooh stimmig fest, känna att ingen pratar med en. Men ensam är inte stark. Man behöver varandra, man kompletterar varandra, tar fram varandras starka sidor men även svaga sidor. Det är det som är live, det som gör det lite enklare när allt är som jobbigast. Vänner och familj är ljuset i mörkrett!!!

Grand opening och första arbetsdagen avklarad!

Grand opening och första dagen avklarad! Nu har vi äntligen öppnat upp och det var äntligen på tiden. Folk börjar rulla in och det känns att folk verkligen är sugna på att åka skidor och testa backarna för första gången denna säsongen! Grand opening är Stötens öppnings helg och temat är eld och is. Det kommer vara full gång hela helgen med massa uppvisningar, middagar, skidåkning, festande med m,m. Så en väldigt bra helg att komma upp hit! Efter 1 timma kom jag äntligen in på Internet efter många om och men. Börjar bli lite smått trött på mitt Internet så lär lite bli mycket sittandes här.
*
Dagen har gått fruktansvärt fort och snart är det dags att äta igen. Idag började jag vid 8.00 och slutade 15.00. Alla började uppe i Bistron för att förbereda allt. Plocka upp glas,bestick, tallrikar, kaffe...... allt som behövdes. Sen börja fylla montern med kakor och mackor och även fylla på dricka. Så nu ser allt betydligt mycket hemtrevligare ut! Men tyvärr fick jag inte stanna kvar uppe i Bistron och jobba utan gå ner till Tipi bar och servera personal lunch. Det har gått jättebra idag och allt känns bra. det är väldigt mycket tankar som rör sig fram och tillbaka i huvudet men det är alltid så första dagarna på ett nytt jobb. Men detta kommer gå superbra! I morgon blir det att börja jobba 06.30 med frukost och sen är det jobb hela veckan ut så får se om jag hinner vara med på lite utav sakerna som händer på Grand opening. Ikväll får vi se vad som händer, blir lite mys framför tv:n först. Hoppas ni mår bra där hemma. Tänker på er!
Over and out!

Jag lever!

Jag lever! det är bara att det är svårt att hinna med att blogga och internet är inte det snabbaste och är inte riktigt min vän för tillfället så har blivit dåligt med det på sistonde. I morgon börjar vi äntligen jobba och det är verkligen på tiden. Det är tråkigt i längden att bara gå runt och lata sig även om det är riktigt skönt att  bara leva livet ibland. Jag är lite smått nervös men hoppas verkligen att det kommer bli super. Kvällen idag bestod utav pannkakor och chockladbollar och spelkväll. Riktigt mysigt! Nu ska jag ta mig en dusch och lägga mig i sängen och läsa lite innan det är dags för min skönhetssömn!
Over and out!

Livet som säsongsjobbare!

Snart har det gått en vecka sen jag kom hit till Stöten. Tiden går fort när man har roligt brukar man säga och en vecka har verkligen gått hur fort som helst. Jag har ingen aning om vart dagarna bara rinner iväg. Det är allt annat än livet jag hade hemma. Här har man ingen koll på veckodagarna utan det är lördag varje dag. Man blandar ihop veckodagarna och måndag blir helt plötsligt torsdag. Just nu har man levt i en vecka utan att göra någonting. Vi har umgåts lärt känna varandra, spelat spel, lagat mat, utforskat anläggningen, haft introduktion. Det är hur härligt som helst. För varje dag som går känns allt bara lättare och lättare. Men jag lovar jag kommer inte glömma er där hemma. Vissa dagar kommer hemlängtan komma kypandes som en spark i magen då man bara vill gråta och åka hem. Men det är lite så livet är. Det är ingen som säger att allt alltid ska vara lätt. och det är det jobbiga som får oss att uppskatta det som faktiskt är bra!
*
Detta kommer bli en period i mitt liv som jag aldrig kommer att glömma. Jag kommer kunna titta tillbaka på denna tiden med ett leénde på läpparna och med stolthet att göra det. det har inte alltid varit lätt att veta att detta var det jag skulle göra. Men jag hade ångrat mig om jag inte gjort det. Igår lagade vi tacos och hade det riktigt mysigt sedan var det mys framför idol. Ingen riktigt fredag utan tacos och idol! Sen gick vi upp till tipibar och träffade väldigt mycket nytt och roligt folk. Så det känns bara bättre och bättre. Alla är här på lika villkor och alla är öppna och trevliga. Inte som hemma där vissa inte ens hälsar på en. Det är som att vända på ett mynt, raka motsatsen!
*
Idag har vi haft lite introduktion och klädutdelning och ikväll väntas det mys och även tipi bar. Vad vore en lördagkväll utan lite fart och hålligång i Stöten? Jag hoppas att ni alla där hemma kommer att få en jätte trevligkväll. Antar att ni kommer hamna på Ströget as always. Men även det kan bli riktigt kul. det blir vad man gör det till! Nu ska jag gå och socialisera lite med mina vänner för att sedan göra mig i ordning för i kväll. I morgon börjar den riktiga introduktionen och snart öppnar vi!!! Great! Slå gärna en pling om ni har tid över, alltid kul att höra ifrån er där hemma! Ha en fortsatt trevlig Lördagskväll!

Mördarbacken till jobbet!
Väldigt hård konstgjord snö!
Tipibar
Brasseriet

3 December

Dagarna går fort här uppe i Stöten och jag ska inte prata om tröttheten. Man är konstant trött här, men måste vara för att man få så mycket friskluft hela tiden. Gårdagen var mysig. Vi var ute på en långpromenad runt anläggningen för att känna att man har lite koll på vart allt ligger. det är restauranger här och restauranger där och alla har snarlika namn. Men nu vet man i alla fall betydligt mycket mer än vad vi visste innan. När vi senare kom in efter en långpromenad var det dags för matlagning vilket blev spaghetti och köttfärssås. Lyckades riktigt bra trots brist på kryddor och liknande men den blev god! Sen blev det lite tjöt och därefter kollade vi för första gången på julkalendern. Lär bli en tradition att kolla på det varje kväll. Vi bakade även kladdkaka och spelade med andra ord. Det är svårt att baka kladdkaka i en icke fungerande ugn så fick låna ugnen på nedervåningen. Hur en människa lyckas trycka in en plåt som inte passar alls i en ugn och som dessutom är förstor har jag ingen aning om hur man lyckas med det. Men de har de gjort i alla fall. Så efter 20 min gav jag upp jag fick inte ut plåten så fick baka på läget där plåten stod. Kladdkakan blev god och spelat var även uppskattat. Sussie och Malin vann över mig och Pauline.
*
Sen blev det Grays and Athomy och massa skratt och prat. Då två killar kom in och sa att det är träff allrummet i dag igen. Tydligen så är det lika bra att vara med när alla träffas för att så fort som möjligt komma in i gruppen. Så det blev en sen kväll med massa prat och även bastubad. det är svårt att förklara hur allt är här uppe. Hur jag lever och allt. För allt är så långt ifrån mitt liv hemma. det är både skrämmande och roligt. Jag önskar att jag kunde ta med er alla där hemma hit för det hade underlättat en hel del. Men jag trivs och för varje dag som går så känns allt lättare.
*
Idag vaknade jag vid tio och åt frukost och duschade. Sen gick vi upp till Brasseriet för lunch och även för kaffe genomgång. Allt ät främmande och nytt men det känns riktigt kul. det har kommit fler folk och man börjar mer och mer känna sig som en stor familj. Vi som ska jobba frukost/ bistro är verkligen en jättebra gäng så det känns oerhört bra. Min rumskompis Johanna kom idag med och hon var jätte trevlig så vi har verkligen försökt att få henne att känna sig välkommen. Tror att vi lyckades bra med det.
*
Men nu väntar sängen känner jag. Klockan är mycket och det har varit en lång dag. I morgon hoppas vi på att kunna låna en bil för att komma in till Sälens by och köpa lite mat och annat.Saknar er där hemma och tänker på er. Tack mamma och pappa för att ni alltid finns där! Godnatt!
*
( Bilderna vill inte riktigt läggas upp så kommer försöka om och om igen men lägger upp på facebook inom kort så ni får se hur jag har det)
Over and out!

Pangfrukost!

Igår när jag vaknade var det strålande sol, klarblå himmel och -10 grader och snö överallt. En helt underbar morgon att vakna till. Dagen började med frukost och sedan en promenad upp till Brasseriet för att kunna låna en bil för att ta sig in till Sälen. Alla utom en frukostvärdinna åkte med i bilen så det var jag, Malin, Susanne, Ellinor och paline. Ett väldigt glatt gäng. Roligt att man kan göra saker tillsammans och känna att allt fungerar. Vi ska trots allt jobba med varandra i 5 månaders tid nu. Det var riktigt halt på vägarna igår och man kände flera gånger att bilen sladdade till riktigt ordentligt. Men vi kom hem hela och oskaddade.
*
Sälen var inte så mycket att hänga i julgranen. Vi var på jakt efter ett par skor eftersom våra skor inte dög till vårt arbete. Det enda informationen vi hade fått var att vi skulle ha ett par helsvarta skor utan klack så alla hade tagit med sig ett par gympaskor men tydligen är inte det tillåtet. Utan man ska ha fina skinnskor! Utbudet i Sälen var inte det största. De hade ett systembolag, bank, ica, coop, apotek, en liten klädbutik, turistbyrå, turistbutik och pizzerior och restauranger + en pytteliten skoaffär där de endast sålde vinterskor. Hur klarar sig folk här egentligen? Någon måste ju behöva något annat än ett par vinterkängor, men om man skulle ha det var närmaste stället Malung vilket vi kände var lite väl långt för ett par skor. Så nu ska mamma ut på skojakt hemma idag och se om hon kan hitta ett par skor till mig som hon kan skicka upp. Tack Mamma!
*
Vi åt lite mat, handlade det nödvändigaste som vi behövde och åkte hem för att mysa och dricka glögg. Kvällen blev riktigt mysig. Vi samlades alla frukostvärdinnor/bistro i Malin och Sussies rum och drack glögg och lite vin och bara pratade och lärde känna varandra lite mer. Sen senare på kvällen bar det av till det allmäna tv:rummet för att träffa de andra och sitta och prata och ha trevligt. Riktigt bra avslut på dagen. Dock längtar jag tills de börjar fyllas på med lite fler folk. det är fortfarande rätt tomt här. det är mestadels bara restaurang folk som kommit men de flesta kommer antingen i morgon eller på fredag.
*
Idag när jag vaknade var det -16 så det blir bara kallare och kallare. Snökanonerna är igång för fullt och det märks att det inte är långt kvar innan det öppnar här. Det blev en riktigt ordentlig frukost idag med fil och mussli, macka, te, ägg, clementin och ett glas juice. Efter det lagade Pauline lite pannkakor som jag inte kunde motstå, måste säga att de var de godaste pannkakorna jag ätit så måste lära mig hennes knep!.Så nu sitter jag här och kan inte riktigt röra på mig för jag är så mätt. Ska vila lite nu innan vi ska ta en promenad och kolla in läget lite här på anläggningen och sedan fråga Markus till vilken adress man ska använda sig av om ni skulle vilja skicka upp något någon gång! Men nu ska jag lägga mig och vila en stund först. Men jag hoppas att ni har det jättebra där hemma! Hörde att även ni har minus grader och frost idag. Så vintern för er kanske inte är så långt bort ändå!
Over and out!

Inflyttad och klar

Igår lämnade jag Ulricehamn med delade känslor. Helt ovetande om vad det är som väntar mig. Jag var både ledsen, uppspelt, glad och rädd på en och samma gång. Detta är ett steg ut i det riktiga vuxenlivet och det är en aning skrämmande. Det är inget jag gjort tidigare och första gången jag klipper av navelsträngen helt och hållet. Numera ska jag på egenhand ta hand om mig själv och försöka strukturera upp min vardag till ett fungerande liv, utan mamma och pappa som finns där hela tiden. För många är det enkelt att ta steget och flytta, för mig är det fruktansvärt jobbigt. Jag trivs jättebra hemma, har haft en otroligt bra uppväxt , har alltid haft föräldrar som ställer upp i ur och skur och även underbara vänner. Nu flyttar jag ifrån allt det. Inte för evigt utan för en period i mitt liv. För att växa som människa, få en annan syn på livet. Gå vidare med nya öppna ögon.
*
Jag hade önskat att avskedet till vissa personer hade varit annorlunda. Men ibland finns det inte så mycket man kan göra åt saken. Ibland är det bara att inse att man måste släppa taget för allas bästa. Att hänga upp sig på gamla saker som hänt och aldrig riktigt komma över dem eller reda ut dem gör mer skada än nytta.
*
Här i Stöten har det snöat hela dagen. vaknade idag och det var 20cm nysnö. det är lite annat än vad det är hemma. Tydligen ska det ha regnat hela dagen så känns rätt skönt och komma upp hit där det redan är riktigt vinter. Idag började första introduktionsdagen för oss i frukost/bistro och även för kockarna. De berättade lite om hur arbetet och saker och ting kommer att fungera. Jag kan säga att just nu går mitt huvud på högvarv och vet inte riktigt vad jag ska tycka eller tänka. Allt är så nytt så behöver nog några dagar för att smälta allt och för att komma till ro.
*
Jag saknar er där hemma och hoppas att det inte dröjer allt för länge innan man får se era ansikten igen! och Mia och Josefine jag hoppas att ni kör försiktigt hem. Ni anar inte hur mycket det betyder att ni följde med mig upp. vad skulle jag gjort utan er?
Over and out

Måndag 16 november

Ännu en ny måndag vilket betyder en ny vecka med nya krafter och tag. det är mindre än två veckor kvar tills jag åker och tiden går så fort så kommer väl inte hinna reagera innan det är dags. Det är fortfarande mycket kvar att göra men det börjar lätta lite på listan med saker att göras i alla fall. Idag har jag ringt lite samtal och det tog hela förmiddagen. Det tar tid när man hamnar i telefonköer och dylikt. Ändrade min synundersökningstid så jag säkert får mina linser innan jag åker, avbeställde mitt mobilabredband och beställde istället från en annan operatör. Ringde till vårdcentralen för att kolla när den allmäna vaccinationen börjar och den börjar idag så får se om jag tar den.
*
Har inte planerat så mycket för idag mer än att klippa min kusin Alexander, gå ner och träna en sväng och troligtvis bli vaccinerad. Sen kanske det blir mys med Josefine ikväll får se hur kvällen artar sig. Veckan kommer inte vara svår att fylla och jag önskar ibland att det fanns fler dagar på veckan och fler timmar på dygnet. Känns inte som det räcker till. I morgon är det äntligen dags att gå till frisören och fixa håret men har inte bestämt mig hur jag ska göra det än så får helt enkelt se hur det blir. Nu ska jag betala lite räkningar, göra mig en smoothie innan Alexander kommer.
Over and out!

Ärlighet är att visa respekt!

Ibland önskar jag att man kunde vrida tillbaka tiden och göra vissa saker ogjorda och framförallt ändra på vissa saker. Men tyvärr är det inget som existerar i vår värld och vårt liv. Man brukar säga gjort är gjort! Men däremot kan man alltid rätta till sina misstag och felsteg, man kan göra den till det bättre. Hur svårt är det att erkänna att man gjort fel? Hur svårt är det att säga ett ynkligt litet ord som förlåt? det tycks vara enklare att förvrida sanningen och undanhålla sanningen och istället såra. Varje gång känns det som någon sticker en kniv i magen på en och man tappar andan för en stund. Jag försöker alltid vara ärlig mot de människor jag respekterar och bryr mig om. Ärlighet är att visa respekt! Men för vissa är ärligheten skrämmande och man bävar för att berätta den. det är enklare att leva ett liv fyllt av lögner. Vilket jag inte kan förstå. jag skulle inte kunna se mig själv i ögonen om jag visste att mina lögner skulle såra en människa. Sanningen sårar också men inte på det sättet som en lögn! En sanning är lättare att gå vidare med, men att inte förstå varför en person beter sig som den gör och istället undanhåller sanningen är betydligt mycket svårare att hantera. det behöver inte ens vara att personen ifråga ljuger, det kan vara så enkelt som att den inte berättar hur det ligger till,hur den känner. Att låta en person komma nära är skrämmande. Alla har vi våra skyddsmurar. Men ibland är det nödvändigt att riva dem för att få saker och ting att fungera. Jag kan inte hantera personer som inte berättar vad det är för fel, som aldrig säger hur de känner som inte låter mig lära känna dem ordentligt.
*
Jag är ingen mästarel när det gäller att släppa människor inpå mig. Kanske är det för att jag är rädd för att bli sårad om jag låter dem komma för nära inpå. Men jag erkänner det i alla fall och jag jobbar med det varje dag. Jag hatar mig själv ibland för att jag beter mig som jag gör i vissa situationer. Men ingen människa är perfekt och så länge man vågar erkänna sina brister och felsteg här i livet så tycker jag att man har kommit långt. Just nu vet jag inte riktigt hur jag ska tackla mina känslor. Jag är arg, ledsen och besviken. Men mest besviken. Jag hade hoppats på en bättre förklaring än den jag fick eller ett bättre svar, men svaret kom aldrig..............
Over and out!

Torsdag 12 november

Då var synundersökning bokad igen för att kolla hur de nya linserna fungerar, ringt till vårdcentralen angående vaccinet mot svininfluensa, beställt mobiltbredband så jag kan kommunicera med hemvärlden när jag är borta. Finns ju telefon men internet kan vara behövligt ändå. Känns som jag hunnit med en hel del ändå idag.
*
Först var det ju däckbyte på bilen vilket jag och mamma klarade galant, inte svår alls. Vara bara att köra in bilen i en verkstad och låta några killar göra jobbet. Gick på 5 min så var det färdigt, det kallar jag service. Sen bar det in mot stan igen för att uträtta lite ärenden. Fick ett sms av Petra och vi bestämde att luncha tillsammans väldigt mysigt tycker jag. Uppskattade det väldigt mycket. Fick prata av oss en hel del och blev väldigt sugen på att åka utomlands och jobba till sommaren. Petra är verkligen en underbar människa hoppas hon vet om det! =)
*
Och nu här hemma har jag uträttat lite telefonsamtal. Försökt hitta något bolag som kör bussresor eller liknande upp till Stöten men är omöjligt. Får hoppas på att en vänlig liten själ kan tänka sig att göra mig en dunder tjänst. Har fortfarande inte bestämt mig om jag ska ta vaccinet mot svininfluensan. Mamma råder mig till det eftersom jag ska jobba bland en massa människor under en hel säsong. Men jag är inte lika säker, är orolig över biverkningarna. Me har ett tag till på mig att fundera. Troligtvis börjar vaccinet för allmänheten redan nästa vecka så kanske borde ta den?
*
En annan jobbig sak är vad ska jag göra med mitt hår? dagens I-land problem. Jag trivs väldigt bra i kortare hår och tycker det är supersnyggt. Hade jag haft en aning tjockare hår än vad jag har hade jag inte tvekat på att ha långt. Finns lite mer man kan göra då, klippa upp det lite roligt men ändå behålla tjocklek nedtill. Men samtidigt kan det vara skönt att ha det lite längre nu när jag ska jobba som frukostvärdinna och i bistron så jag kan sätta undan det. Men ska man klippa lugg då för att få lite roligare frisyr? och färgen ska jag färga det mörkare eller behålla det ljust? Jag har inte en blekaste aning........ Får gärna ge mig tips på vad ni tycker! =)
*
Nu är det dags att skjutsa mamma och sedan hämta upp Stina för att åka ut till Timmele........

Rörigt!!!

Att datumet blev flyttat har rört till det en hel del. Inte bara i mitt huvud utan även hur jag tar mig upp. Hade det varit i December hade det inte varit några problem alls för då har alla fjällexpress bussar och skidbussar börjat gå. Men nu är det i November jag ska åka och då går det ingen buss alls. det enda alternativet jag hittat är att jag åker tåg ifrån Borås eller Göteborg klockan 05.01 och är framme vid 20.00 ungefär och då är det ett x antal byten. Så här lågt tänker jag inte sänka mig, det gör jag inte. Jag tänker inte åka så länge och byta säkert 10 gånger för att komma upp till Stöten. Måste finnas ett annat alternativ. Jag vet att pappa hade kört upp mig om han hade kunnat men jag vågar inte lita på att han kommer orka det feer hans kommande operation. Jag måste helt enkelt få en annan vänlig själ att köra mig upp för det skulle verkligen vara guld värt!
*
Nu är jag hemma igen efter att ha lämnat in bilen för att byta till vinterdäck och efter att ha lunchat men Petra, Linn och hennes pojkvän. Var verkligen kul att träffa Petra, var ett tag sen sist. Hade en hel del att ta igen och prata om. Jag hoppas det kommer gå bra på hennes nya jobb och att hon en dag kommer uppfylla sin dröm. Vem vet vi kanske båda hamnar på Cypern nästa år ;)
*
Nu är det snart dags att göra sig i ordning för att åka på lite julmys då min morbrors tjej har lite öppet hus och visar lite nya produkter ifrån märket hon säljer. Så kommer bli lite hudvårdsprodukter, smink m,m. Allt som killar älskar ;) Behöver köpa lite rengöring och krämer nu innan jag åker så att min hy inte faller ihop helt och hållet.
Over and out!

Panik!

Panik!
Det brukar hjälpa att blogga men just nu vet jag inte vad jag ska skriva. Ibland måste man dra en gräns någonstans, man kan inte bli för personlig och blotta sig själv och sina vänner totalt. Det är dock ett val man själv måste göra och det är bara du som vet vart din gräns går. Jag har valt att inte blotta mig och mina vänner för mycket, med risk för att någon kan bli sårad. Men vissa gånger är det svårt att inte skriva för personligt, för oftast när jag skriver är det för att jag vill skriva av mig. Oftas är det när jag är arg, glad, ledsen, besviken m,m.
*
Denna gången handlar det om att jag inte riktigt säkert vet hur jag ska tackla mejlet jag fick ifrån Stöten idag. Datumet för inflyttningen är ändrad till den 29:de, nästan en vecka tidigare än vad jag hade beräknat. Det är inte det att jag inte vill åka, ser verkligen fram emot detta. Men kom lite som en chock. Det som känns jobbigast just nu är att ta avsked från, vänner och familj. De är min vardag, de jag alltid kan vända mig till om något är jobbigt. Finns alltid någon att åka till, träffa över en fika och prata ut. Jag kommer sakna det. Jag vet att mina vänner alltid kommer finnas där för mig även när jag kommer hem, likså min familj. de är glada för min skull. Men det är en person som jag är rädd ska försvinna ur mitt liv under tiden jag är borta. Det är nog det osm känns jobbigast nu att jag inte får tillräckligt med tid att få ording på saker och ting och få reda på hur allt egentligen ligger till.
*
Men samtidigt är det här något som jag anser är nyttigt för mig, jag kommer utvecklas till en starkare person och jag tror på ödet allt som händer har en mening. Är det meningen att personen ifråga som jag är rädd att förlora försvinner ur mitt liv när jag är borta så är det meningen, då är det bara för mig att gå vidare. Men det kommer göra fruktansvärt ont. Relationer till människor är inte alltid det enklaste, det är lite det som är charmen också. Hade allt gått som en dans på rosor hade det inte varit lika spännande och intressant. Men ibland önskar jag att allt hade varit lite enklare. Att det var enklare att förstå sig på vissa människor och lära känna dem. Jag ska egentligen inte säga någonting för jag är fruktansvärt svår att lära känna ordentligt. Är väldigt mån om vilka människor jag släpper inpå livet. Första intrycket av mig är nästan alltid att jag inte säger så mycket sitter oftast bara och kollar in läget. Detta gör jag för att känna in hur personen i fråga är. De personer jag inte känner att jag har någon personkemi eller inte ligger i närheten av mina värderingar här i livet struntar jag i och lägger inte ner tid på. Men de personer jag känner att de är någon som skulle kunna bli en riktigt bra vän eller bara är trevliga, dem låter jag sakta men säkert lära känna mig.
*
Oftast är det inte meningen att vara svår, man gör det omedvetet. det är nog lite som en skyddsmur för att skydda sig mot människor som bara vill göra intrång inpå ens liv, de människor som tar mer energi än vad de ger. Det är viktigt att man är mån om de riktigt bra vänner man har, för riktigt bra vänner växer inte på träd och värnar man inte om relationen så tynar den sakta men säkert bort.
*
Jag ska försöka somna utan att tankarna tar kol på mig. Det kommer inte vara lätt men det går nog tillslut. Så får jag ta tag i allt i morgon istället. För nu är klockan för mycket för att göra något åt saken. Godnatt sov så gott!
Over and out!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0