Ett gott skratt förlänger livet....
Tisdag andra dagen på veckan och snart är det torsdag och sen är det söndag och så är det en ny vecka igen. Allt i sin ordning. Vart tar veckorna vägen? Är det någon som har ett svar på det så får ni mer än gärna dela med er utav den informationen. Jag om någon skulle behöva den informationen eller varför inte 30h om dygnet istället för 24. Tänk vad mycket mer jag hade hunnit med.
*
Idag var det lugnt på salongen så passade på att betala räkningar, städa bland hyllorna på lagret. Ringa lite viktiga samtal. Sådana saker som är väldigt lätta att skjuta upp, sådant som man tänker det gör jag in morgon men så blir det aldrig av. Idag har jag i alla fall haft en sådan dag och bockat av de grejerna som läggs som en tyngd på axlarna som sedan gör så att man knappt kan andas eller stå rakt. de tyngderna är borta och det känns toppen. Nu kan jag återigen andas som vanligt igen. Varför är man en mästare på att skjuta upp saker. Det behöver inte vara viktiga saker det kan handla om att lägga tillbaka kläderna man testat och insåg att man inte ville ha på sig i garderoben igen, lägga in tvätten direkt när man tvättat, gå ut med soporna innan det blir knökfullt, göra läxorna en vecka innan istället för att envisas med det dagen innan. Jag tror ni fattar. Man brukar säga man lär sig utav sina misstag och med åren. Men frågan är om man verkligen gör det i alla situationer?
*
Idag hade jag en kvälls dejt med Malin och det var evigheter sen sist men alltid lika kul att träffas. det är svårt att ta igen gammal tid på bara några timmar. Kvällen bara rusar iväg och man har så mycket att berätta och så mycket man vill säga. Så lär bli snart igen, kändes som vi inte riktigt blev klara med allt. Blir man någonsin det? Knappast, varför skulle man då ha vänner?
*
Jag går och lägger mig med ett leénde på läpparna när jag tänker på när jag och Malin precis hade börjat träna på onyx och fick för oss att testa på dance step. Inte hade vi en susning på att det skulle vara så svårt som det var. Dels skulle man hålla koll på fötterna benen och det jä*la step brädan man hade framför sig. Min bräda måste ha fått fötter och flyttat på sig flera gånger, jag ger mig tusan på det. För den låg aldrig där den skulle vilket fick medföljde att jag trillade ,inte 1 gång utan 3 gånger. Raklång över brädan så pass instruktören fick stanna musiken och fråga hur det gick med mig. Efter den gången insåg jag att step i kombination med dans och min dåliga kordinationsförmåga var ingen hit. Men vad är det man brukar säga ett gott skratt förlänger livet!
Over and out!
Kommentarer
Postat av: Martina
hahaha jag kan riktigt se detta framför mig ;)
Trackback
