Höger, vänster,vänset, höger. Står vid ett vägskäl och har ingen aning om vilken väg jag ska gå. Hur ska man veta vad som är rätt eller fel när man inte kan se in i framtiden och omöjligt kan föreställa sig hur saker och ting ska tänkas bli. Att släppa fotfästet för en sekund kan tyckas läskigt men att släppa fotfästet när det handlar om ens framtid är desto läskigare. Alltid en fot på marken har varit mitt motto här i livet, kanske därför saker och ting har blivit som de blivit. Jag har aldrig riktigt vågat, alltid tagit det säkra före det osäkra. Kanske varit på tok för bekväm. och för rädd för att se vad som väntar på andra sidan Ett undantag var min Sälen tripp när jag kastade mig ut i någonting som jag inte hade en aning om hur de skulle sluta eller bli. Det kändes på något sätt rätt härligt. Så kanske borde jag testa att hoppa fallskärm igen och se vart jag landar, kanske är gräset grönare på andra sidan.
*
Idag har jag jobbat och inte hunnit med så mycket mer. Blivit rörd av ett äldre par som fortfarande har kvar gnistan i livet och kärleken till varandra trots att de är över 90 år, insett att det är inte bara jag som är klumpig och bränner mig när jag lagar mat då jag tror att jag är stålkvinnan som kan ta ut en plåt utan grytunderlägg, fått känna mig som en gammal tant då barn frågat mig en massa frågor som jag verkligen inte kan svara på, frossat i mig mängder av choklad för jag är alldeles för svag för att kunna mostå, dragit en vit lögn för att jag inte vill erkänna att jag inte kan svaret, vetlilerat mig för att känna att jag kan andas igen. Även en dag då man jobbar långpanna hinner man med en hel del och tänker man efter så händer det en hel del, även en lugn måndag som denna.
*
Det finns så många val här i livet som man måste göra. tex vad ska jag ha på mig, vad jag ska äta, vad jag ska göra, vilken film jag ska se, vilken musik jag ska lyssna på, om jag ska ha högklackat eller converse, hängande örhängen eller pärlor, skinka eller ost på mackan, brun eller beige ögonskugga, äpplejuice eller apelsinjuice, 3:an eler 5:an på tv...... listan kan bli oändlig. Alla dessa val gör vi jämnt och ständigt här i vardagen, och även dessa småsaker är inte för små. Men vad händer med de viktigare valen i livet...... Varför har vi människor så svårt att fatta de besluten, vad är det som gör oss så rädda att satsa och kanske förlora ? Satsar man aldrig kan man heller aldrig vinna och man får definitivt aldrig reda på svaret!
Vad glad jag blir att du börjat blogga igen. Du är verkligen duktig på att sätta ord på saker och ting! :)
Att stå vid olika vägskäl och ha beslutsångest är inte lätt. Det håller jag om någon verkligen med dig om. För bara tre månader sedan hade jag ingen aning om att jag skulle sitta här i Jämtland nu till exempel. Sälenäventyret gjorde du verkligen rätt i! Det bästa är nog bara att gå på magkänslan, köra på det man känner mest för och inte tänka för mycket på hur det kunde ha blivit annars. När man sedan kollar tillbaka på sitt liv märker man hur pusselbitarna har lagts mer och mer på plats utan att man tänkt så mycket på det..
Hoppas allt är bra med dig annars! Jag hoppas vi hinner ses mycket v. 44, då är jag hemma i Ulricehamn hela veckan! Sköt om dig. Kramar
