elinds

*

Vid ett var det dags att gå upp mot tipi för att hälsa på Malin och äta lite personallunch. Det var korvstronganoff , riktigt gott. Jag trodde aldrig att jag skulle börja tycka om korv. Nog för att jag aldrig skulle sätta upp korv på min matsedel om jag fick välja men det är inte så hemskt som jag tyckt innan. Man lär sig med åren helt enkelt och som pappa alltid brukar säga det finns inget äckligt bara mindre gott och jag håller med dig om det. Det är få saker som man verkligen inte kan äta. När Malin äntligen slutat jobbet bestämde vi oss för att gå och träna. Det är verkligen på tiden att ta upp träningen igen, komma igång, känna sig mer hälsosam och avslappnad. På något sätt får träningen mig att känna mig säkrare och lugnare i mig själv men framförallt starkare. Man märker hur fort man tappar. Från att ha tränat 4 gånger i veckan till att inte träna alls, plus att man lever ett helt annat liv här uppe än hemma har inte riktigt gjort rättvisa mot min kropp. Köttbullen börjar mer eller mindre komma fram.

*

Kvällen spenderades givetvis på Tipi på den så kallade måndagsklubben. Måndagar är Stötens största festardag det är då man kör all in. Det är få måndagar man bangar. det är alltid lika kul. Mycket personal ute, trevlig stämning, trubadurer, goda drinkar och framförallt trevligt sällskap. Igår var det riktigt kul. det blev en kort kväll för Malin eftersom hon inte mådde så bra. Men det blev desto längre kväll/ natt för mig och Johanna. Många shottar och drinkar och framförallt många skrattanfall. Kände mig som en gammal tant igår då 92:or började rå flörta på en och trodde att man var mins 25 år. 25 det tar jag som en förolämpning, det är gammalt. Om de hade gissat på 22 hade det varit mer okej men 25 det är många år kvar dit. De har fortfarande mycket kvar att lära, ålder är inget man frågar en tjej om! =P

*

Som ni förstår har dagen varit lugn idag. Har inte gjort allt för mycket. Lagat lite mat, tvättat,städat. Men det är skönt att ha sådana dagar också. Jag börjar känna mig mer och mer rastlös. Det är inte långt kvar nu, 8 veckor och 1 dag. Jag har varit här mer än halva tiden och kommit förbi den tråkigaste och mörkaste perioden. Men ändå börjar jag mer och mer känna att jag vill få ett slut på det här. Det börjar bli vardag, jag kan det här livet nu. Jag vill hem, få sova i min egna säng, äta riktig mat, kunna få vara för mig själv om jag så känner för det. Men framförallt träffa vänner och familj igen. Jag vet att jag kommer sakna det här sjukt mycket. Det är verkligen inte det att jag har tråkigt här uppe eller att jag ångrar att jag åkte upp, tvärtom. Jag ångrar inte det för en sekund. Detta är bland det bästa jag gjort. Jag är trots allt inte så gammal så jag har inte hunnit med så mycket än, men detta var en bra start på livet efter studenten. Något som jag kommer kunna ta med mig hela livet. Jag ser detta som första steget ut i vuxenlivet.

Nu ska jag fortsätta att ta det lugnt, dricka lite te och kolla på true blood. Har inte tagit mig igenom första säsongen än. Har inte haft tid och ro till det. Men snart så! och jag förstår er alla som fastnat i serien, den är bra.

Over and out!