elinds

Varför ska allt vara ständigt jobbigt? Möter man ett hinder så stöter man på desto fler. Känns som det inte får något slut. Ju mer hinder man möter ju mindre känner man för att resa sig upp och ta tag i dem. Jag är ärlig nu jag har inte orken längre. Jag orkar inte ta tag i allt, det är för mycket och vet helt enkelt inte i vilken ände jag ska göra. Ju mer jag skiter i allt ju mer blir det att ta tag i. Snart blir jag levande begravd. Vill bara dra täcket över mig och slippa vardagen för fem sekunder. Men tråkigt nog så hinner alltid sanningen ifatt en.

Det är skolan, praktiken, framtiden, gesällen som spökar. Det är helt enkelt för mycket i skolan just nu. Kultur och stilhistoria ( okej den är jag nästan klar med), matte prov och jag fatatr inte ett skit pågrund utav att vi har världens sämsta mattelärare som helt enkelt kör med kommentaren" jag orkar inte, talet är för jobbigt och tar alldeles för lång tid att lösa" , sen är det engelskaprov och måste läsa ut min svenskabok sen givetvis projektarbetet. Väntar på att få tillbaka rapport delen och antar att det är en hel del som behövs fixas med där.

Sen är det den eviga frågan om gesällen om man ska göra den eller inte. Saken är den att jag känner att jag heller skulle vilja jobba ett tag innan jag gör den för att vara helt säker på att klara den. Varför gå in och göra något halvdant och betala 3000? sen får man betala yttligare 1000 om man får restmoment. Men jag vet verkligen inte hur jag ska göra. Vore skönt att ha den gjort samtidigt som jag frågar mig själv är det verkligen värt det? Önskar att någon kunde ta beslutet åt mig!

Sen är det frågan om vad som händer efter studenten? Den som vet det är värd guld. Jag har ingen aning. Ska jag jobba på praktiken? jobba på bryggan i sommar? jobba någon helt annan stanns och vad ska jag göra sen? Ingen aning...



Later!