Söndag 2 September

Då var det dags igen. Bättre sent än aldrig får jag väl säga. denna söndagen har varit märkbart känslomässig och allmänt tråkig som söndagar brukar vara. Jag kan inte påstå att jag har försökt göra situationen mkt bättre men jag har i alla fall snart tagit mig igenom den ,välbehållen.  Dagen började med Matte, matte , matte som jag inte fått nog av det men kände att jag verkligen behövde det och sen fortsatte det med engelska och samhällskunskap som om läxorna aldrig skulle få ett slut.Men man måste börja någonstanns för att kunna se slutet på det hela.

Det är inte likt mig att göra det så tidigt, min stil brukar vara att jag gör det sent kvällen innan och har ångest över att jag inte gjort det tidigare, men även jag kan ändra mig till det bättre. Tur är väl det. Hur jag har det rent allmänt nu förtiden är en riktigt bra fråga, för det vet jag knappt själv. Ena sekunden mår jag hur bra som helst och ser allt som om det vore hur lätt som helst och andra stunden orkar jag ingenting, mår bara allmänt dåligt över ngt som jag inte riktigt kan förstå vad det är. Men en anledning kan vara att jag inte har tur i allting tex jag har ingen tur i kärlek elr rättare sagt jag har inget flyt. Vet inte riktigt hur jag ska kunna lösa det elr ta tag i det för det kräver att båda hjälps åt och möts på halva vägen. jag kan kämpa och slita förgäves utan resultat. Det kräver att båda anstränger sig och tar sig tid för varandra. Jag är trött på att vara den som alltid är flexibel som har tid. Det tar energi det med, jag orkar inte alltid vara trevlig och oftast när han kan och har tid så har jag mina svackor och orkar inte göra någonting.Jag orkar inte ta mig tiden till att träffa någon för att jag orkar knappt med mig själv.

De dagarna är då jag inte orkar göra ngt jag orkar inte bry mig, men det är då man ska stå upp och ta sig igenom det. Kämpa. Alla har väl dagar då det bara är på dåligt humör är ledsna över ngt men kan inte sätta fingret på det. det bara kommer utan förvarning. Jag skulle behöva någon eller vilja ha någon som hade tid för mig som tar mig för den jag är. jag har mina brister men det är jag inte ensam om. Jag vill känna att jag har någon som gör mig lycklig som får mig att må jätte bra, som finns där och stöttar mig. jag kanske redan har hittat han. Han får mig att må jätte bra och gör mig lycklig när jag träffar han men de tillfälena är få. Tiden finns inte där, han har fullt upp och i brist på tid blir det även svårt att träffas. Jag orkar inte vara den som alltid är flexibel längre ,jag måste säga ifrån och händer det inget snart okar jag inte längre ha det som jag har det för det är ingen människa i hela världen som mår bra utav att inte veta hur det ligger till elr hur det kommer att bli, man vill veta ngt i alla fall. Jag ger det en chans till så får framtiden utvisa hur det slutar.

I morgon är det skola igen. Längtar faktiskt efter att få träffa alla igen efter helgen och höra vad alla haft för sig, det är måndagens höjdpunkt att dela med sig av allt so hänt. Jag vet att jag har folk som bryr sig om mig som stöttar mig och det gör mig oerhört glad! jag har en klass som jag tycker så mkt om och det gör det mkt lättare att gå till skolan jag älskar att leva jag älskar att vara den jag är trots att jag inte är helt perfekt, men vem är det? :O   =P
Livet är en fest!! haha . Inte alltid men man kan väl låtas när det är som jobbigast i alla fall =)

Over and out

RSS 2.0